Publicerat 5 september 2018 i kategorin Artiklar

Personalliggare

Skatteverket har publicerat två ställningstaganden om personalliggare. Där redovisas hur begreppet verksam ska tolkas och hur arbete på annan plats än i den ordinarie verksamhetslokalen ska hanteras praktiskt.

Begreppet verksam

Verksamma personer ska löpande dokumenteras i en personalliggare om företaget är verksamt inom en bransch där personalliggare är ett krav. Vid bedömningen av om en person är verksam eller inte ska hänsyn tas till i vilken utsträckning arbetsinsatsen bidrar till näringsverksamhetens bedrivande och är av betydelse för verksamhetens arbetskraftsbehov. Är arbetsinsatsen obetydlig för verksamheten ska personen inte anses vara verksam.

Om personalliggare ska föras, och det finns anställd personal, ska även den enskilde näringsidkaren eller företagsledaren i ett fåmansföretag antecknas i personalliggaren. Även uppgifter om näringsidkarens eller företagsledarens make/maka eller barn under 16 år ska antecknas löpande om de är verksamma.

Begreppet verksam omfattar alla personer som på grund av någon form av överenskommelse med den som bedriver verksamheten deltar i den. Även personal från bemanningsföretag och personer som arbetar oavlönat ska antecknas.

En ytterligare omständighet att ta hänsyn till är var arbetet utförs. En person betraktas som verksam i detta sammanhang till den del arbetsuppgifterna utförs i den verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs.

Även omständigheter såsom till exempel klädsel och befogenhet att ta upp beställningar och betalning är av betydelse vid bedömningen av om en person är verksam eller inte.

Enligt Skatteverket måste en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet göras för att avgöra om en person är verksam eller inte.

Skatteverkets exempel

Anna driver en restaurang med fem anställda. På eftermiddagarna sitter hennes 12-årige son Leo ofta i restauranglokalen och gör läxor. Det händer att han hjälper till med att duka av bord eller plocka disk.

I de fall då barn gör korta inhopp i en verksamhet anser Skatteverket att det oftast rör sig om insatser som är av obetydlig betydelse för verksamheten. Leo är i det här fallet inte verksam och uppgifter för honom ska inte antecknas i personalliggaren.

Lilian är frisör och driver en salong med två anställda. Hennes dotter My, som är 15 år, arbetar tre timmar varje lördag med att bland annat plocka upp varor i salongen.

I det här fallet får Mys arbetsinsats anses vara av betydelse för verksamheten. Hon utför regelbundet ett arbete som annars hade behövt utföras av någon annan. My är verksam vid de tillfällen då hon bland annat plockar upp varor i salongen och uppgifter för henne ska antecknas i personalliggaren.

Karin driver en bilverkstad med fyra anställda. På förmiddagarna väljer hon ofta att arbeta hemifrån med företagets affärskorrespondens och bokföring. När hon är klar med det går hon ner till verkstadslokalen för att arbeta där.

För att en person ska anses verksam i detta sammanhang krävs att arbetsuppgifterna utförs i den verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs, i det här fallet där fordonsservicen bedrivs. Karin är inte verksam den tid då hon sköter företagets administration i hemmet. När hon kommer till verkstadslokalen ska uppgifter för henne dokumenteras i personalliggaren.

Arbete på annan plats

En person ska dokumenteras i personalliggaren i den verksamhetslokal där han eller hon är verksam under det aktuella arbetspasset.

En näringsidkare kan bedriva verksamhet i flera verksamhetslokaler. Det förekommer då att personer under samma arbetspass arbetar exempelvis första halvan av ett arbetspass i en verksamhetslokal och andra halvan av arbetspasset i en annan verksamhetslokal. I den situationen ska de verksamma personerna, enligt Skatteverket, skriva ut sig ur personalliggaren när de lämnar den första lokalen och skriva in sig i personalliggaren i den andra lokalen när de anländer dit för att fortsätta sitt arbetspass.

Personer som varaktigt arbetar på annan plats än näringsverksamhetens ordinarie verksamhetslokal ska ha med sig en personalliggare där arbetet utförs. Skatteverket nämner som exempel utesäljare för livsmedelsgrossistverksamhet, fordonsserviceverksamhet som bedrivs från en servicebil, massör som gör kundbesök och cateringpersonal.

Personer som under ett arbetspass gör kortare avvikelser från näringsverksamhetens ordinarie verksamhetslokal behöver inte skriva ut sig ur personalliggaren. Skatteverket nämner som exempel när lokalen lämnas för att provköra en bil som servats, leverera pizza, besikta bil eller inhandla något till verksamheten.

En näringsidkare som är verksam i sin näringsverksamhet och påbörjar ett arbetspass på en plats för att sedan förflytta sig mellan olika verksamhetslokaler, behöver inte skriva in sig i respektive ut sig ur personalliggaren under arbetets gång. Det räcker i dessa situationer att skriva in sig i personalliggaren i den lokal där arbetspasset påbörjas och skriva ut sig i personalliggaren i den sista lokalen när arbetspasset avslutas där.

En samlad bedömning får enligt Skatteverket göras i varje enskilt fall för att avgöra vilket som är det lämpligaste sättet att dokumentera arbetspass i personalliggare.

Större vikt ska läggas vid att identifikationsuppgifterna för en verksam person överhuvudtaget är dokumenterade i en personalliggare i näringsverksamheten, än i vilken personalliggare uppgifterna är dokumenterade, framhåller Skatteverket.

Skatteverkets exempel

Kalle driver en restaurangverksamhet i anslutning till sin bostad. Verksamheten har två anställda. Kalle själv arbetar med alla delar av verksamheten. På förmiddagen arbetar han i restaurangen med att göra iordning frukost. Därefter varvar han restaurangarbetet med administrativa uppgifter, som han oftast utför i bostaden. Det är också vanligt att han får åka iväg för att göra mindre inköp. Vid lunch arbetar han återigen i restaurangen med matlagning och servering. Restaurangen stänger klockan 15 och efter det städar Kalle upp i lokalerna.

Kalle driver en personalliggarpliktig verksamhet och har anställda. Han är därför skyldig att föra personalliggare. I det här fallet räcker det med att Kalle skriver in sig i personalliggaren som finns i restauranglokalen när han påbörjar arbetet på morgonen i restaurangen och skriver ut sig ur samma liggare när restaurangen har stängt och han har avslutat sitt arbete där.

Skatteverkets ställningstagande 2018-06-27

Publicerat 14 mars 2019

Skogskonto i dödsbo

Skogskonto En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk får under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett skogskonto. I gengäld är uttag från skogskontot skattepliktiga. Syftet med reglerna om skogskonton är att möjliggöra en fördelning av beskattningen av intäkterna över flera år. Om medel på ett skogskonto överlåts till annan gäller …

Läs mer

Publicerat 14 mars 2019

Återkallelse av F-skatt för juridiska personer

F-skatt När ersättning för arbete betalas till en juridisk person som inte är godkänd för F-skatt ska uppdragsgivaren göra ett skatteavdrag på 30 procent. Sådant skatteavdrag behöver inte göras om den juridiska personen har ett godkännande för F-skatt när ersättningen för arbetet bestäms eller när ersättningen betalas ut. Godkännandeför F-skatt En enkel ansökan är i de …

Läs mer

Publicerat 14 mars 2019

Full förseningsavgift för vilande bolag

Förseningsavgift Skatteverket kan ta ut förseningsavgift om den som ska lämna inkomstdeklaration inte har gjort det i rätt tid. För aktiebolag och ekonomiska föreningar uppgår förseningsavgiften till 6 250 kr. Skatteverket kan påför en, två eller tre förseningsavgifter för samma inkomstdeklaration som inte är lämnad i rätt tid. Storleken på den andra och tredje avgiften är …

Läs mer

Publicerat 15 februari 2019

Pensionsrådgivning kan vara en skattefri förmån

Ett företag avsåg att erbjuda de anställda såväl allmän information om pension som individuell information och rådgivning (pensionsvägledning) med olika omfattning. Företaget vände sig till Skatterättsnämnden för att få ett förhandsbesked om de anställda skulle förmånsbeskattas eller inte för denna rådgivning. I sin ansökan om förhandsbesked beskrev företaget två olika …

Läs mer

Publicerat 15 februari 2019

Sjukpenninggrundande inkomst och obetalda semesterdagar

Din sjukpenninggrundande inkomst fastställs av Försäkringskassan och ligger till grund för beräkningen av flera slags ersättningar inom socialförsäkringssystemet. Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som du kan antas få tills vidare för eget arbete. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska ändras om Försäkringskassan har fått reda på att dina …

Läs mer

Publicerat 15 februari 2019

Skattefria kläder

Skyddskläder Men om din arbetsgivare tillhandahåller fria överdrags- och skyddskläder till dig som är anställd blir du inte förmånsbeskattad för värdet av dessa. Motivet för skattefriheten är att sådana kläder jämställs med arbetsredskap. Det är kläder som på grund av arbetets beskaffenhet utsätts för stort slitage, kraftig nedsmutsning eller annars förbrukas osedvanligt …

Läs mer

Publicerat 15 januari 2019

Sänkning av insatsen i en bostadsrättsförening

Äger du en bostad i en bostadsrättsförening (privatbostadsföretag) där insatsen har sänkts efter ditt köp, ska du minska din anskaffningsutgift vid en framtida kapitalvinstberäkning för bostadsrätten med motsvarande belopp. Har du sålt din bostadsrätt efter att föreningsstämman beslutat att sänka insatsen men innan föreningen betalat ut beslutad sänkning, beror det på om …

Läs mer

Publicerat 14 januari 2019

Vinstbeskattning av enmansdödsbo

Det är den av enmansdödsboet eller delägaren som är ägare till tillgången vid försäljningstillfället som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning. Arvskifte När det finns flera delägare i ett dödsbo avslutas förvaltningen av boet normalt genom ett arvskifte. I dödsbon med bara en ägare behövs inget skifte utan boets egendom övergår formlöst på den ende arvingen. …

Läs mer

Publicerat 14 januari 2019

Redovisning av förmåner i arbetsgivardeklarationen

Löner och förmåner ska från och med lönemånad januari 2019, i vissa fall redan från och med lönemånad juli 2018, redovisas på individnivå varje månad i en arbetsgivardeklaration, AGI. Huvudregel En skattepliktig förmån ska redovisas i arbetsgivardeklarationen för den kalendermånad förmånen har getts ut till den anställde. Detta kan som regel tillämpas utan problem för …

Läs mer

Publicerat 18 december 2018

Årsskiftet närmar sig

2018 går nu mot sitt slut och för de flesta är det vid årsskiftet det är dags att summera det gångna året. Ett bok­slut, som visar hur året gått, är ett viktigt instrument för att följa upp och planera verksamheten. Samtidigt får man besked om skatteeffekterna och eventuellt behov av fyllnadsinbetalning.

Läs mer om vad som är viktigt inför årsskiftet och ladda hem …

Läs mer

Gå till startsidan