Statistikmyndigheten SCB publicerade nyligen en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka. I den här artikeln tar vi upp Statistikmyndigheten SCB:s rapport och även de skatterättsliga reglerna för forskningsavdraget. Regeringen har även föreslagit förstärkta regler på området.
Sedan 2014 kan företag i Sverige göra avdrag från arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling. Reglerna har förändrats över tiden och möjligheterna till avdrag har förstärkts och utökats. I den rapport som Statistikmyndigheten SCB har tagit fram framgår att avdragen för forskning och utveckling fördubblades år 2020 jämfört med 2019. Det beror på den höjning av taket för möjligheten till avdrag för forskning och utveckling som skedde i april 2020. Även efter 2021 när reglerna ändrades ser man en ökning av avdraget. Ökningen 2021 skedde genom större avdrag till både små och stora företag.
Av rapporten framgår även att det finns företag som arbetar med forskning och utveckling som inte använder rätten till avdrag för forskning och utveckling trots att företaget arbetar med forskning. En förklaring till det kan vara att företaget ingår i en koncern och att avdragsutrymmet redan har utnyttjats inom koncernen. En annan förklaring kan vara att personalen inte uppfyller kravet på arbetstid som ska läggas ner inom forskning och utveckling. Eller att företagets verksamhet inte uppfyller kriterierna för det som definieras som forskning och utveckling.
Avdraget för forskning och utveckling innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. För att få forskningsavdraget uppställs vissa krav. Avdrag medges för en person som arbetar med forskning eller utveckling. Personen ska dessutom ha arbetat med forskning eller utveckling under minst hälften och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid under kalendermånaden.
Forskning definieras som systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap och med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana. Forskningen eller utvecklingen ska ske i ett kommersiellt syfte. Skälet till det är att syftet med avdraget är att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling inom näringslivet. Om ett forskningsprojekt bedrivs i offentlig regi, t.ex. av en region eller ett universitet, och bekostas av offentliga medel är avsikten att forskningsavdrag inte ska kunna göras inom projektet som sådant.
Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen i höstas att avdraget för forskning och utveckling skulle förstärkas. Förslaget som nu har varit ute på remiss innebär att det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023.
Arbetsgivaravgifterna för ungdomar har varierat de senaste åren. Vad gäller under 2023?
Dagens arbetsgivaravgift är i de flesta fall 31,42 procent av ersättning för arbete. Den nivån har gällt sedan 2009. Inom vissa ålderskategorier kan dock lägre procentsatser gälla och det finns även nedsättningsregler. För de allra äldsta personerna betalar en arbetsgivare ingen avgift alls. Det gäller för de som är födda 1937 eller tidigare. Varför kan man undra. Jo för de omfattas av det tidigare ATP-systemet, och enligt de bestämmelserna kan man inte tjäna in pensionsrätt efter fyllda 65 år. Därför ska inte heller någon pensionsavgift betalas på ersättningar till personer som inte omfattas av den inkomstgrundade ålderspensionen.
Födda 1956-1938
Det är skillnad mot nästa åldersspann, de födda 1956-1938. Deras arbetsinkomst ger pensionsrätt till den inkomstgrundade ålderspensionen och för denna kategori betalar man den allmänna pensionsavgiften som är 10,21 procent. Åldern har alltså betydelse, uppåt. Det finns däremot ingen nedre åldersgräns för när arbetsgivaravgifter ska betalas. All ersättning för arbete över 1 000 kr ligger till grund för arbetsgivaravgifter, även om det är ett barn som har fått en ersättning.
Födda 2005-2007
Sänkning av arbetsgivaravgifter används även som politiskt styrmedel, som exempelvis för att främja ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Sommaren 2021 och 2022 var arbetsgivaravgiften sänkt för alla ungdomar, 15–24 år. Antalet sysselsatta i den ålderskategorin ökade i jämförelse mellan juli 2021 och juli 2022 med 69 000 till 714 000. För personer födda 2005-2007 gäller den sänkta arbetsgivaravgifter tillsvidare. Istället för 31,42 procent betalar arbetsgivaren endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent, precis på samma sätt som för personer födda 1956-1938.
Födda 2000-2004
För ungdomar som är födda 2000 till 2004, det vill säga de som fyller 19-23 år under 2023, gäller en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften. Arbetsgivaravgiften för denna ålderskategori är 19,73 procent. För alla mellan 15-24 år finns det ett tak för den lägre arbetsgivaravgiften. På ersättning upp till 25 000 kronor gäller den 10,21 respektive 19,73 procent. Om ersättningen överstiger 25 000 kr ska arbetsgivaren betala 31,42 procent på den överskjutande delen. Reglerna för 19-23 åringar är tillfälliga och gäller fram till 31 mars 2023. Om det blir en sänkning även inför sommaren 2023 återstår att se, men regeringen har inte aviserat någon ännu.
| Födelseår | Arbetsgivaravgifter |
| 1937 eller tidigare | 0 % |
| 1938-1956 | 10,21 % |
| 2000-2004 | 19,73 % upp till 25 000 kr 31,42 % för ersättning som överstiger 25 000 kr gäller ersättningar som betalas ut januari – mars 2023 |
| 2005-2007 | 10,21 % upp till 25 000 kr 31,42 % för ersättning som överstiger 25 000 kr |
Snart skickar Skatteverket ut deklarationerna till privatpersoner och deklarationsperioden är i gång. Inför årets inkomstdeklaration finns några nyheter. Det är dags att fräscha upp kunskaperna om viktiga datum och vad som gäller inför deklarationen.
Mellan den 6 och 10 mars skickas deklarationerna ut till den digitala brevlådan. För att man ska få deklarationen digitalt behöver man ha skaffat en digital brevlåda senast den 5 mars. Pappersdeklarationerna skickas ut ett par veckor senare. Pappersdeklarationen kommer att skickas ut i kuvert i stället för med plastemballage. Specifikationen som följer med deklarationen kommer att få ett nytt utseende för att vara mer tillgängligt.
Deklarera kan man göra från och med den 14 mars genom att logga in med e-legitimation på e-tjänsten Inkomstdeklaration. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver man godkänna sin deklaration digitalt senast den 30 mars. Man får då inte ha gjort några ändringar eller tillägg i deklarationen.
Sista dagen att lämna in inkomstdeklarationen 1 är tisdagen den 2 maj. Under vissa förutsättningar kan redovisningsbyråer få anstånd att lämna deklarationen. Har man hjälp att upprätta deklarationen kan redovisningsbyrån ha byråanstånd. Har man byråanstånd ska deklarationen lämnas senast den 15 juni 2023.
Den stora nyheten inför i år är att fler kommer att kunna få sitt skattebesked tidigare. Målsättningen från Skatteverket är att alla, vars deklarationer är färdighanterade, ska få sitt slutskattebesked i juni. Det gäller oavsett om personen ska få tillbaka pengar eller har skatt att betala. Tidigare år har det framför allt varit personer som ska få pengar tillbaka som fått slutskattebeskedet i juni. Men nu kommer som sagt även de flesta med kvarskatt att få sitt besked i juni, i stället för som tidigare i augusti. Detta kommer även att gälla handelsbolagsdelägare, delägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare.
Att slutskattebeskedet skickas ut tidigare innebär också att datumet för när slutskatten ska vara betald infaller tidigare, eftersom skatten ska betalas inom 90 dagar efter beslutet. I de flesta fall blir det den 12 september.
Riksdagen har nu beslutat om att förlänga och utöka möjligheterna till tillfälligt anstånd med skattebetalningar avseende avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
Möjligheten till tillfälligt anstånd infördes i samband med coronapandemin och skulle underlätta för företag som hade drabbats av likviditetsproblem på grund av följderna av pandemin. Dessa regler skulle upphöra att gälla den 12 februari 2023.
Nu har riksdagen beslutat om utökade möjligheter till tillfälligt anstånd. Beslutet kommer med hänsyn till de likviditetsproblem som företagen kan ha fått med anledning av de höga energipriserna och osäkerheten på energimarknaden i övrigt. Reglerna träder i kraft den 13 februari 2023.
Det är inte någon förändring i vem som kan ansöka om anstånd och vilka skatter som kan omfattas av anståndet.
Lagstiftningen är generell på så sätt att i princip alla skattskyldiga som betalar arbetsgivaravgift och avdragen skatt samt mervärdesskatt kommer kunna ansöka om anstånd. Anståndet ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Särskilda skäl är exempelvis att den skattskyldiga har mer än försumbara skulder som är överlämnade för indrivning.
De beslutade reglerna innebär i korthet tre förändringar.
De nu beslutade reglerna innebär att anstånd får beviljas för tolv redovisningsperioder för avdragen skatt och arbetsgivaravgifter samt mervärdesskatt som redovisas månadsvis (mot tidigare nio redovisningsperioder). För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis får anstånd beviljas för högst fyra redovisningsperioder (tidigare tre redovisningsperioder). Det innebär att ett företag som redan har anstånd med nio redovisningsperioder kan ansöka om ytterligare tre perioder för samma typ av skatt.
Reglerna blir mer enhetliga på så sätt att taket för hur många månader anstånd kan beviljas blir 12 månader, oavsett om det rör sig om avdragen preliminär skatte och arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.
Flera valbara perioder för vilka anstånd kan medges utökas med perioderna april – juni 2022. Tidigare fanns perioderna januari 2020 – januari 2021, oktober – december 2021. Anstånd kan alltså medges även för de tidigare perioderna nu.
Samtliga valbara redovisningsperioder har redan passerat. Regelverket möjliggör retroaktiva anstånd när skatt eller avgifter som är hänförlig till en viss redovisningsperiod redan är inbetald när anståndet beviljas. Ett beslut om anstånd i ett sådant fall innebär att ett belopp motsvarande skatten eller avgiften krediteras på företagets skattekonto.
Anståndstiden är fortfarande ett år, men de ändrade reglerna innebär att anståndstiden kan beviljas längst till den 12 september 2023, mot tidigare 13 februari 2023. Det innebär att ansökan om anstånd i praktiken kan göras fram till och med den 11 september 2023.
Från och med den 1 februari 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. Den höjda räntan påverkar bland annat företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men även de som har en kvarskatt som överstiger 30 000 kr som avser beskattningsåret 2022.
Räntan på skattekontot räknas dag för dag på det aktuella saldot, från och med dagen efter den dag då ett överskott eller ett underskott har uppkommit på kontot. Intäkts- och kostnadsränta registreras på skattekontot en gång i månaden.
Räntan på skattekontot bestäms utifrån den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar. Höjningen som kommer att ske den 1 februari sker på grund av att den genomsnittliga säljräntan har höjts.
Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från och med den 1 februari kommer intäktsräntan att vara 1,6875 procent (tidigare 1,125 procent).
Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen.
Den låga kostnadsräntan är densamma som basräntan, och blir 3,75 procent (tidigare 2,5 procent) den 1 februari. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som
Den höga kostnadsräntan blir 18,75 procent (tidigare 17,5 procent) den 1 februari. Hög kostnadsränta beräknas på underskott
Om kvarskatten kommer att bli mer än 30 000 kronor kan man behöva göra två inbetalningar för att undvika kostnadsränta. För beskattningsåret 2022 gäller för bland annat privatpersoner, enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag nedan angivna datum. Detsamma gäller företag som har räkenskapsår som avslutas september – december 2022.
Sedan några år tillbaka kan man betala sin kvarskatt med Swish. Man kan betala högst 40 000 kronor per dygn.
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att göra en bedömning av var tjänstestället är. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare. Att få detta rätt blir viktigt till årets första AGI-rapportering.
Huvudregeln är att tjänstestället är där den anställda utför huvuddelen av sitt arbete. Sedan finns några undantag till huvudregeln:
Riksdagsledamöter och vissa andra angivna yrkesgrupper, tillfälligt anställda vid vissa samhällskriser har särskilda regler där bostaden alltid anses vara tjänstestället. Sjömän med sjöinkomst har sitt tjänsteställe ombord på det fartyg där de arbetar.
Riksdagen har beslutat att uppgift om arbetsplatsens adress och arbetsplatsens ort ska lämnas i AGI:n från och med redovisningsperioden januari 2023. Uppgifterna ska lämnas för arbetsplatsens ort och adress, det vill säga där den anställde haft sitt tjänsteställe under redovisningsperioden. Det förutsätter att den anställda bara haft ett tjänsteställe under redovisningsperioden. Om den anställde har haft flera tjänsteställen hos arbetsgivaren under redovisningsperioden ska ingen uppgift lämnas om adress. Ligger arbetsplatsen inte i en specifik ort ska, i stället för ortens namn, närmaste tätort eller kommunens namn fyllas i.
Den första redovisningsperioden är januari 2023, vilket innebär att första rapporteringen sker i februari. Om det skulle behöva göras en rättning av tidigare redovisningsperioder är det viktigt att stämma av med din lönesystemleverantör hur det ska hanteras.
Arbetsgivardeklarationen ska inte innehålla uppgift om arbetsplatsens adress för redovisningsperioder före januari 2023. Skatteverket tar alltså inte emot filer som innehåller nya uppgifter om tjänsteställe för tidigare redovisningsperioder än januari 2023.
Observera att uppgift om en anställds tjänsteställe inte är samma som den uppgift om arbetsställenummer som arbetsgivare lämnar i individuppgiften. Arbetsställenummer är en uppgift som Skatteverket skickar vidare till Statistikmyndigheten (SCB) och det finns ingen kontroll mellan dessa uppgifter.
Nytt år, nya lagar och regler. Den 1 januari 2023 träder flera nya lagar i kraft och som vanligt vid årsskiftet gäller nya beloppsgränser och procentsatser.
Under året som gått har det varit många turer kring avdraget för arbetsrelaterade resor. Det som gäller från och med 1 januari är att reseavdrag fortfarande i deklarationen. Det som tillkommer är att arbetsgivare ska uppge arbetsplatsens adress och ort i den månatliga rapporteringen av AGI till Skatteverket.
Från årsskiftet höjs den skattefria bilersättningen och schablonavdraget för resor. För egen bil höjs det från 18,50 till 25 kr per mil. Om det är en förmånsbil blir ersättningen 12 kronor per mil förutom förmånsbilar som drivs helt med el där schablonbeloppet är 9,50 kronor per mil. Om ersättning ska betalas ut för en laddhybridbil, som kan drivas både med el och med diesel, är det 12 kronor per mil.
Arbetsgivaravgifterna kommer inte att förändras som det ser ut idag. Det som bör uppmärksammas är att arbetsgivaravgiften för de som är födda 2000–2004 är en tillfällig nedsättning och endast gäller till och med 31 mars 2023. Det blir även en förändring kring den särskilda löneskatten. Under 2022 gällde särskild löneskatt för de som fyllt 65 vid årets ingång, dvs. fyllde 66 under året. Inför år 2023 är gränsen ändrad. De som fyllt 66 vid årets ingång, dvs. fyller 67 under året som omfattas av särskild löneskatt för 2023.
Årligen förändras många belopp och procentsatser inom beskattningen. Skatteverket har en samlingssida för de belopp och procent som gäller för 2023. De personer som vid årets ingång har fyllt 65 år, det vill säga födda 1957 eller tidigare, får även ett förstärkt jobbskatteavdrag.
Om man är född 1956 eller tidigare blir det förhöjda grundavdraget relevant. Detta eftersom åldersgränsen för att ha rätt till det förhöjda grundavdraget höjs från 65 år till 66 år. Gränsen för skattefri inkomst blir 22 208 kr under 2023.
Från och med 1 januari 2023 införs reglerna om ett informationsutbyte mellan EU-länderna med en ny rapporteringsskyldighet för vissa operatörer av digitala plattformar. Regleringen bygger på ett EU-direktiv och införs nu i svenska rätt. Lagstiftningen innebära att operatörer av digitala plattformar (plattformsoperatörer) ska samla in uppgifter om säljare som använder plattformarna och de ersättningar som de tjänar på plattformarna. Villkoren för detta beskrivs här.
Energiområdet kommer att vara hett på många sätt under 2023. I väntan på regeringens förslag gällande ersättning till företag så finns det en del att vara uppmärksam på.
Såsom den tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel med 80 öre per liter under tre år som i samband med att budgeten antogs. Även den sammanlagda skatten (dvs. energiskatt och koldioxidskatt) på lågbeskattad olja sänks med 722 kronor per kubikmeter. Båda dessa sänkningar beräknas utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från och med den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Vid årsskiftet höjs energiskatten på el med ca 9 procent enligt gällande indexeringsregler.
Även skatten på alkohol och tobak höjs från 1 januari 2023. Flygskatten räknas också upp.
I samma budgetbeslut beslutades att skattereduktionen för installationer av solceller höjs till 20 procent från 15 procent av arbets- och materialkostnaden. Lagändringen tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.
Under pandemin infördes många regler av tillfällig karaktär. En av dessa som har levt kvar är den gällande tillfälligt undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor, den så tillfälliga stämmolagen. Den upphör nu att gälla från och med årsskiftet. Bolags- och föreningsstämmor kommer därför att under 2023 och framåt få hållas enligt de regler som finns i respektive associationsrättslig lagstiftning.
Från och med den 1 januari kan idéburna organisationer som har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet registrera sig om de uppfyller vissa villkor. Registret syftar till att synliggöra dessa organisationer och särskilja dem från andra aktörer. Registret administreras av Kammarkollegiet.
Från och med den 1 januari 2023 är utländska banker med filialer i Sverige skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner.
Från och med 1 januari 2023 gäller nya pensionsåldrar. Gränsen för när endast ålderspensionsavgift ska betalas höjs från årsskiftet, från det år personen fyller 66 år till det år personen fyller 67 år. Åldersgränsen för tjänstepension enligt ITP1 blir 66 år. En ny kolumn införs samtidigt i skattetabellen.
ITP är framförhandlad av PTK (anställda tjänstemäns huvudorganisation) och Svenskt Näringsliv (arbetsgivarnas huvudorganisation). Över 2 miljoner tjänstemän på över 30 000 företag i Sverige har ITP. Varje år betalar företagen ungefär 50 miljarder kronor för sin kollektivavtalade ITP som administreras av Collectum.
ITP-avtalet omfattar privatanställda tjänsteman på ett företag som har kollektivavtal. Personer födda 1978 eller tidigare omfattas av ITP2. Ålderspensionen i ITP 2 är förmånsbestämd. Det betyder att pensionens storlek (förmånen) är bestämd i förväg som en viss procent av den anställdas lön. De som är födda 1979 och senare tillhör ITP1. På vissa företag har dock alla tjänstemän ITP 1, oavsett ålder. Ålderspensionen för ITP1 är premiebestämda ITP 1. Det innebär att ålderspensionen är bestämd på förhand.
Vilka är ändringarna? Den som omfattas av ITP 1 kommer att tjäna in ålderspension upp till 66 års ålder i stället för 65 år. För de som har ITP2 upphör intjänande av ålderspension vid 65 år. Arbetsgivaren ska återanmäla anställda med ITP 2 som arbetar kvar efter 65 år för att få sjukpension.
När det gäller anställda som fortsätter att arbeta efter 65 år förändras försäkringsskyddet. Avtalat har bra checklistor för hantering av både arbetare och tjänstemän. Läs mer på Anställning efter 65 (avtalat.se).
Utöver höjningen av åldersgränserna kommer även ett inkomsttak att börja gälla för den med ITP 1 som tjänar mer än 30 inkomstbasbelopp. Ytterligare en förändring är att rätten att få ITP sjukpension förlängs till 66 år för den som fortsätter att arbeta. Detta gäller för både ITP 1 och ITP 2.
Den höjda pensionsåldern medför förändringar på skattetabellen och det införs en ny kolumn. Kolumnen kommer att baseras på vanligt grundavdrag men förhöjt jobbskatteavdrag. För inkomståret 2023 gäller att en person ska ha fyllt 66 år vid årets ingång för att få ett förhöjt grundavdrag. Det betyder att den som är född 1957 inte kommer att få förhöjt grundavdrag under inkomståret 2023. För inkomståret 2022 gäller nuvarande regler om 65 år. Den nya kolumnen 7 kommer att gälla för personer som fyllt 65 år vid årets ingång men inte fyllt 66 år.
Fotnot: PTK är ursprungligen en förkortning för Privattjänstemannakartellen. Numera kallar organisationen sig för Förhandlings- och samverkansrådet PTK.
ITP står för Industrins och handelns tilläggspension.
Vi närmar oss årsskiftet 2022/23. Varje årsskifte innebära att företagarna behöver tänka på vissa skattemässiga frågor. Det handlar om de vanliga funderingarna – ska företaget göra avsättning till periodiseringsfond? Planerade inköp av förbrukningsinventarier kanske kan tidigareläggas så att de görs innan årsskiftet. Även större inventarieköp drar ned vinsten om de görs innan årsskiftet, dock bara med årets avdragsgilla värdeminskningsavdrag. I den här artikeln lyfts några andra frågor fram särskilt.
Om man har möjlighet att påverka sin inkomst, t.ex. den som är anställd i sitt eget aktiebolag kan man fundera på om man har tagit ut lön ur aktiebolaget upp till gränsen för statlig skatt och om man räknar med att ta ut högre lön nästa år. Det kan löna sig att ta ut lön upp till gränsen före årsskiftet. Brytpunkten för när man börjar betala 20 procent statlig skatt är 554 900 kronor för inkomståret 2022 (ungefär 46 200 kronor per månad).
Prisbasbeloppet höjs till 52 500 kronor för 2023. Det påverkar brytpunkten för när man betalar statlig inkomstskatt. Brytpunkt för inkomståret 2023 blir 613 900 kronor (ungefär 51 200 kronor per månad 2023). Det innebära att för vissa kan det löna sig att skjuta upp lönen till nästa år.
Även grundskatteavdrag och jobbskatteavdraget påverkas och kommer att öka mot 2022. Höjningen av grundavdrag och prisbasbelopp är den högsta på 40 år. Höjningen påverkar garantipension, sjukersättning och föräldrapenning.
Många företag erbjuder sina anställda ett visst belopp som de efter eget val får använda till motions- och friskvårdsaktiviteter. Friskvårdsbidraget kan bara användas för att bekosta avgiften för själva aktiviteten. Det kan exempelvis vara gymkort, startavgifter, kursavgifter, banavgifter, fiskekort eller liftkort. Friskvårdsbidrag på högst 5 000 kronor kan användas för motions- och friskvårdsaktiviteter som är av enklare slag. För att friskvårdsbidraget ska omfattas av reglerna om skattefrihet krävs att samma belopp och villkor gäller för hela personalen. Det gäller även stora arbetsgivare som har anställda på flera orter i landet.
För att friskvårdbidraget ska kunna utnyttjas av den anställde under 2022 behöver arbetsgivaren få in kvittot för friskvården eller motionen under detta år som den anställde betalade för det.
Friskvårdsbidraget kan betalas ut till den anställda vid flera tillfällen under året. Så man behöver inte vänta tills december och betala ut friskvårdsbidraget.
Företag som investerade i inventarier under kalenderåret 2021 har möjlighet att få en skattereduktion för investeringar i inventarier. En av förutsättningarna för att få skattereduktionen är att inventariet ska finnas kvar vid utgången av det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022. Om räkenskapsåret inte avslutas det datumet ska inventarier finnas kvar vid det beskattningsår som avslutas efter den 31 december 2022. Det innebär att för att man ska få skattereduktionen får man inte sälja inventariet innan årsskiftet utan man måste behålla det året ut.
Det finns en begräsning i vilka slags inventarier som skulle ha köpts. Skattereduktionen uppgår till 3,9 procent av anskaffningsutgiften för inventariet.
För en delägare som har kvalificerade andelar i ett fåmansaktiebolag gäller särskilda regler för beskattning av utdelningar och kapitalvinster. Utdelningen upp till en viss gräns (gränsbeloppet) beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (30 procent på två tredjedelar av utdelningen). Den utdelning som överstiger denna gräns beskattas i inkomstslaget tjänst.
För att en delägare i ett fåmansföretag ska får tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme när man beräknar gränsbeloppet måste delägaren eller någon närstående ha tagit ut tillräckligt med lön. Det är löneuttaget under 2022 som påverkar om reglerna får användas och hur mycket av utrymmet som i så fall får utnyttjas under inkomståret 2023. För beskattningsåret 2023 krävs att lönen för 2022 uppgick till en viss nivå. Lönen som delägaren eller närstående måste ha tagit ut under 2022 är det lägsta av 681 600 kronor eller 426 000 kronor + 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget.
Det är endast kontant lön som får ingå i löneunderlaget. Det innebär att har lön betalats ut i form av förmån, till exempel bilförmån, ingår inte förmånsvärdet i beräkningen av lägsta lön som måste tas ut eller i löneunderlaget.
Det finns dock en möjlighet att innan årsskiftet lösa detta problem genom en så kallad omvänd löneväxling. Utgångspunkten är att en förmån inte ska tas upp till den del den ersätts av ett nettolöneavdrag. Det innebär att arbetsgivaren kan ge ut en extra kontant lön motsvarande förmånens värde och göra ett nettolöneavdrag med hela lönebeloppet och på så sätt omvandla löneförmånen till kontant lön.
Nytt från och med den 1 januari 2022 är att en cykelförmån (det vill säga en cykel som används privat) – under vissa förutsättningar – är inkomstskattefri för de anställda upp till 3 000 kr/år, men har arbetsgivaren rätt till avdrag för den ingående momsen?
Du kan läsa om den inkomstskattemässiga skattefriheten här.
Enligt Skatteverket har arbetsgivaren inte rätt till avdrag för den ingående momsen av följande skäl: För arbetsgivaren utgör låneverksamheten inte en omsättning i en yrkesmässig uthyrningsverksamhet och det även om den anställde skulle få betala en avgift. Inköpet kan inte heller i övrigt anses användas i arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Cykelförmånen kan inte jämställas med personalvårdskostnader eftersom det huvudsakliga syftet med att erbjuda cyklar till de anställda varken är att skapa trivsel i arbetet eller att erbjuda friskvård1).
Men är Skatteverkets bedömning korrekt och hur skulle den stå sig vid en domstolsprövning?
Den som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet till moms får göra avdrag får den ingående skatt som hänför sig till förvärv i verksamheten2). Någon nu aktuell begränsning av avdragsrätten finns inte3). Frågan blir då om arbetsgivarens förvärv eller leasing av cykeln hänför sig till förvärv i verksamheten trots att den anställde nyttjar cykeln privat.
Eftersom arbetsgivaren inte hyr ut cyklarna och eftersom de används privat föreligger inte avdragsrätt eftersom – som Skatteverket har anfört – cyklarna inte används i arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Om det emellertid är fråga om personalvårdsförmåner såsom kaffe, gym eller massage föreligger, trots allt, rätt till avdrag för ingående moms, det vill säga i så fall får inköpen anses hänförliga till arbetsgivarens momspliktiga verksamhet. Någon begränsning av avdragsrätten på grund av privat konsumtion behöver inte ske för ingående moms för personalvårdskostnader om förmånen är skattefri för den anställde vid inkomstbeskattningen4, 5, och 6).
Bestämmelserna om personalvårdsförmåner finns i 11 kap. 11, 12 och 12 a §§ inkomstskattelagen, IL. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder, för att skapa trivsel i arbetet eller som lämnas på grund av sedvänja i den verksamhet det är fråga om. En förutsättning för skattefrihet är att förmånen riktar sig till hela personalen.
Den nya bestämmelsen om cykelförmån finns inte i 11 kap. 11 och 12 §§ IL utan i 11 kap. 12 a § IL.
På s. 22 i propositionen till den nya 11 kap. 12 a § IL kan man läsa bland annat följande1).
”I denna proposition föreslås att en skattelättnad för cykelförmån införs. Detta sker genom att en separat undantagsregel för förmån av cykel införs i 11 kap. IL. Det huvudsakliga syftet medförslaget är att bidra till ökad cykelpendling, vilket i förlängningen skapar positiva effekter på bl.a. hälsa och miljö. Detta till skillnad från regelsystemet för personalvårdsförmåner i 11 kap. 11 och 12 §§ IL, som i huvudsak syftar till att skapa trivsel i arbetet. Att införa en separat undantagsregel för förmån av cykel bedöms vara lämpligare för att uppnå syftet än att inordna skattefriheten för cykelförmån i regelsystemet för personalvårdsförmåner.”
Cyklar till anställda är således inte en sådan personalvårdsförmån som avses i 11 kap. 11-12 §§ IL. Mot bakgrund av förarbetsuttalandet förefaller Skatteverket ha rätt i att cyklar till anställda inte heller kan jämställas med – som det får förstås – sådana avdragsgilla personalvårdsförmåner som avses i 11 kap. 11-12 §§ IL.
Men kan det vara en korrekt bedömning? När det gäller personalvårdsförmåner så är skälet till att avdragsrätten för personalvårdsförmåner inte begränsas på grund av privat konsumtion att den typen av kostnader är ett naturligt inslag i ett företags verksamhet och att marknadsvärdet är begränsat7). Detsamma kan anföras vad gäller cykelförmån. Cykelförmånen riktar sig hela personalen och den avser ett begränsat belopp (högst 3 000 kr/år). Till detta kommer – icke att förakta – hälso- och miljöaspekterna som följer med cykelförmån, något som – vad gäller hälsoaspekterna – kan anses utgöra en form av friskvård.
Mot bakgrund av att 11 kap. 12 a § IL är en ny bestämmelse kan det finnas skäl att få frågan om rätt till avdrag för ingående moms prövad. Antingen genom att i momsdeklarationen yrka avdrag och samtidigt lämna in en skrivelse om vad avdraget avser. Om yrkandet avslås, vilket förefaller sannolikt, är nästa steg att överklaga för att få en domstolsbedömning. Ett processuellt snabbare alternativ till att yrka avdrag i momsdeklarationen är att begära förhandsbesked från Skatterättsnämnden8), men då behöver någon ge in en ansökan till Skatterättsnämnden.
Cykelförmån ska alltså – enligt Skatteverket – särbehandlas i momshänseende. Om Skatteverkets uppfattning står sig, får nog tyvärr konstateras att momsen bara blir krångligare och krångligare! Uppfattningen gynnar inte heller miljö och folkhälsa. En bättre tolkning vore att cykelförmån vad gäller avdrag för ingående moms behandlas lika som andra kostnader av personalvårdskaraktär. Med förhoppning om snar domstolsprövning ska det bli intressant att följa rättsutvecklingen i denna fråga.