Förseningsavgift
Skatteverket kan ta ut förseningsavgift om den som ska lämna inkomstdeklaration inte har gjort det i rätt tid. För aktiebolag och ekonomiska föreningar uppgår förseningsavgiften till 6 250 kr. Skatteverket kan påför en, två eller tre förseningsavgifter för samma inkomstdeklaration som inte är lämnad i rätt tid. Storleken på den andra och tredje avgiften är densamma som den första avgiften.
Den andra avgiften påförs efter tre månader och den tredje efter fem månaders försening.
Om det är oskäligt att ta ut en förseningsavgift med ett fullt belopp ska Skatteverket befria, helt eller delvis, från förseningsavgiften.
Bakgrund
Skatteverket beslutade i det aktuella målet att ta ut förseningsavgift om 6 250 kr av Bolaget på grund av sent inlämnad inkomstdeklaration.
Bolaget överklagade Skatteverkets beslut och yrkade att förseningsavgiften skulle sättas ned. Den redovisningskonsult som Bolaget anlitat hade misstagit sig beträffande tidpunkten för deklarationens inlämnande. Då Skatteverkets föreläggande kom Bolaget till handa var deklarationen redan inlämnad. Det visade att konsulten inte agerat på grund av föreläggandet, framhöll Bolaget.
Bolaget var ett vilande aktiebolag som inte var registrerat för moms. Det förelåg därför, enligt Bolaget, ingen risk för skatteundandragande. Enligt Bolagets uppfattning var det därför oskäligt att ta ut så hög avgift på grund av det kortvariga dröjsmålet.
Förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten konstaterade att ändamålet med den aktuella förseningsavgiften är att säkerställa att deklarationer lämna in i tid och att Skatteverket inte får onödiga kostnader och dröjsmål. Det är också bolagets ansvar att känna till när en deklaration ska lämnas och också lämna in den i rätt tid. Det som bolaget anfört om att det var en konsult som misstog sig fråntar inte bolaget ansvaret att se till att deklarationen lämnas in i tid.
Mot bakgrund av syftet med förseningsavgifter ansåg förvaltningsrätten att det saknades anledning att besluta om hel eller delvis befrielse från avgiften på grund av de omständigheter som Bolaget framhållit i målet.
Då förvaltningsrätten inte ansåg att det var oskäligt att ta ut förseningsavgift med fullt belopp, avslogs Bolagets överklagande.
Kammarrätten
Bolaget överklagade förvaltningsrättens dom. Kammarrätten i Sundsvall instämde i förvaltningsrättens bedömning och avslog överklagandet.
Kammarrätten i Sundsvall, dom 2019-01-11, mål nr 2613-18
F-skatt
När ersättning för arbete betalas till en juridisk person som inte är godkänd för F-skatt ska uppdragsgivaren göra ett skatteavdrag på 30 procent. Sådant skatteavdrag behöver inte göras om den juridiska personen har ett godkännande för F-skatt när ersättningen för arbetet bestäms eller när ersättningen betalas ut.
Godkännandeför F-skatt
En enkel ansökan är i de flesta fall tillräcklig för att Skatteverket ska utfärda ett godkännande för F-skatt till den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet.
Godkännandet kan återkallas om den juridiska personen till exempel inte deklarerar eller betalar sina skatter.
Ingen verksamhet
Skatteverket har tidigare i ett allmänt råd om godkännande för F-skatt, angett att ett så kallat lagerbolag inte kan anses bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet. Först när bolaget upphör att vara ett lagerbolag kan fråga om godkännande för F-skatt aktualiseras. Ett bolag som inte kommit i gång med sin verksamhet eller som upphört att bedriva verksamhet kan enligt Skatteverkets uppfattning jämställas med ett lagerbolag i så motto att det inte bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet vid bedömningen av godkännande för F-skatt.
För att den juridiska personen ska ha rätt att behålla sitt godkännande för F-skatt krävs således, enligt Skatteverkets uppfattning, att den juridiska personen bedriver rörelse det vill säga någon form av verksamhet eller aktivitet. En juridisk person som upphör att bedriva verksamhet utan att den juridiska personen upplösts ska normalt inte vara godkänd för F-skatt.
Skatteverket ger tre exempel på när en återkallelse av en juridisk persons godkännande för F-skatt kan övervägas med motiveringen att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas.
Skatteverket framhåller i sitt ställningstagande att ett återkallande av den juridiska personens godkännande för F-skatt med motiveringen att näringsverksamhet inte längre bedrivs, innebär inte att reglerna i övrigt påverkas vad gäller den juridiska personens beskattning.
Skatteverkets ställningstagande 2019-02-14
En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk får under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett skogskonto. I gengäld är uttag från skogskontot skattepliktiga. Syftet med reglerna om skogskonton är att möjliggöra en fördelning av beskattningen av intäkterna över flera år.
Om medel på ett skogskonto överlåts till annan gäller som huvudregel att medlen ska tas upp till beskattning hos överlåtaren. När skogsbruk går över till en närstående genom arv, testamente eller bodelning finns dock möjlighet för den närstående att ta över medlen utan att beskattning sker. Medlen kommer då i stället att beskattas hos den närstående när han eller hon tar ut dem från kontot.
Robert avled i oktober 2015. Han ägde en fastighet med skogsmark och hade också medel på ett skogskonto. Eftersom Roberts maka var ensam dödsbodelägare ansågs boet skiftat i och med att bouppteckningen registrerades i mars 2016. Vid den tidpunkten övertog hon därmed såväl fastigheten som medlen på skogskontot.
Skatteverket beslutade att beskatta dödsboet för de skogskontomedel som fördes över till makan. Som skäl för beslutet angavs att eftersom ett dödsbo inte kan ha några närstående saknas möjlighet att föra över skogskontomedel utan beskattning om skiftet av dödsboet sker efter utgången av dödsåret.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som kom att pröva målet, konstaterade att den tolkning som Skatteverket förespråkar saknar stöd såväl i lagens ordalydelse som i förarbetena till aktuell bestämmelse. Några materiella skäl som skulle kunna motivera att tillämpningen av bestämmelsen villkoras av att dödsboet skiftas under arvlåtarens dödsår finns vidare inte, skriver HFD i sin dom. Tvärtom talar syftet med bestämmelsen, det vill säga att underlätta generationsskiften, med styrka för att det saknas anledning att upprätthålla ett sådant villkor.
HFD fann mot denna bakgrund att Skatteverkets uppfattning saknade fog och att 21 kap. 41 § inkomstskattelagen ska tolkas utifrån bestämmelsens ordalydelse och syfte. Detta innebär att den närståendeprövning som enligt bestämmelsen ska göras tar sikte endast på förhållandet mellan arvlåtaren och arvtagaren samt att skogskontomedel utan beskattning kan föras över till en närstående till arvlåtaren även om dödsboet skiftas efter dödsåret.
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-01-30, mål nr 3592-18
Ett företag avsåg att erbjuda de anställda såväl allmän information om pension som individuell information och rådgivning (pensionsvägledning) med olika omfattning. Företaget vände sig till Skatterättsnämnden för att få ett förhandsbesked om de anställda skulle förmånsbeskattas eller inte för denna rådgivning.
I sin ansökan om förhandsbesked beskrev företaget två olika rådgivningsalternativ.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolens, som kom att pröva förhandsbeskedsfrågorna, är rådgivning enligt alternativ 1) närmast att betrakta som en nödvändig förutsättning för att den anställde ska kunna bilda sig en uppfattning om omfattningen av de pensionsförmåner som följer med anställningen och om vad de olika alternativ som denne har att ta ställning till innebär. Mot den bakgrunden ansåg HFD att rådgivningen inte skulle betraktas som en förmån för den anställde.
När det gäller pensionsvägledning enligt alternativ 2) blev bedömningen en annan. HFD ansåg att den vägledningen utgjorde en förmån med ett ekonomiskt värde för den anställde.
Genom domen är det klarlagt att en arbetsgivares allmänna information och rådgivning till anställda om sådana pensionsförmåner som följer med anställningen inte utgör någon beskattningsbar förmån.
Om arbetsgivaren tillhandahåller en utökad information och rådgivning som även rör den anställdes allmänna pension, övriga tjänstepensioner och andra tillgångar samt olika familjerättsliga frågor är detta i princip en skattepliktig förmån, konstaterar Skatteverket.
I målet diskuteras inte hur en värdering av sådana förmåner rent praktiskt bör göras, men huvudregeln är att värdering ska göras till marknadsvärdet, skriver Skatteverket. Detta innebär att en bedömning ska göras av vad det hade kostat den anställde att själv bekosta en motsvarande rådgivning. I andra hand och i förekommande fall anser Skatteverket att arbetsgivarens kostnad för en anlitad konsult kan användas som underlag för en beräkning av förmånens värde för den anställde.
HFD dom 2018-12-06, mål nr 2614-18. SKV 2019-01-28, dnr 202 525531-18/111
Din sjukpenninggrundande inkomst fastställs av Försäkringskassan och ligger till grund för beräkningen av flera slags ersättningar inom socialförsäkringssystemet. Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som du kan antas få tills vidare för eget arbete.
Den sjukpenninggrundande inkomsten ska ändras om Försäkringskassan har fått reda på att dina inkomstförhållanden har ändrats. Om din inkomst minskar så sänks normalt även din sjukpenninggrundande inkomst.
Bakgrund
Anna arbetade som receptionist. Från den anställningen var hon helt föräldraledig under en längre tid. I februari 2015 återgick hon i arbete. Under tiden 6 augusti–29 september 2015 tog hon ut 18 obetalda semesterdagar. Det innebar att hon under den perioden arbetade 60 procent av heltid och hade semester resterande 40 procent. Anna fortsatte därefter att arbeta 60 procent av arbetstiden och ansökte om föräldrapenning beträffande resterande 40 procent.
Försäkringskassan
Försäkringskassan beslutade att fastställa Annas sjukpenninggrundande inkomst utifrån en årsinkomst som motsvarade 60 procent av hennes heltid. Skälet var att de obetalda semesterdagarna skulle jämställas med tjänstledighet och därför inte kunde ligga till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten.
Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som kom att pröva målet konstaterade att intjänade semesterdagar jämställs med inkomst av förvärvsarbete vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.
I semesterlagen finns dels regler om rätt till ledighet, dels bestämmelser om semesterlön som är rätt till ersättning under semesterledighet. Rätten till ledighet innebär att en arbetstagare normalt har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. För att erhålla semesterlön under ledigheten krävs att den är intjänad under året närmast före semesteråret, intjänandeåret. Om en arbetstagare inte har 25 intjänade semesterdagar under semesteråret har denne rätt att ta ut resterande semesterdagar obetalda.
De semesterdagar som Anna hade rätt att ta ut enligt semesterlagen var inte intjänade och gav henne följaktligen ingen inkomst. Uttag av obetald semester kan därför, enligt HFD, inte jämställas med förvärvsarbete som ger inkomst i den mening som avses i regelverket om sjukpenninggrundande inkomst. Det blev därför ingen ändring av Försäkringskassans beslut.
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2018-12-21, mål nr7041-17
Men om din arbetsgivare tillhandahåller fria överdrags- och skyddskläder till dig som är anställd blir du inte förmånsbeskattad för värdet av dessa. Motivet för skattefriheten är att sådana kläder jämställs med arbetsredskap.
Det är kläder som på grund av arbetets beskaffenhet utsätts för stort slitage, kraftig nedsmutsning eller annars förbrukas osedvanligt snabbt.
Men även ordinära klädesplagg som exempelvis jackor, kostymer, dräkter, skjortor, blusar och byxor kan vara skattefria. Men då bör kläderna enligt Skatteverket
För skattefrihet för sådana kläder räcker det således inte att de är försedda med logotyp, eller att du enligt avtal med arbetsgivaren inte får använda kläderna privat, utan samtliga nämnda förutsättningar bör vara uppfyllda.
Enligt Skatteverket är det ingen skattepliktig förmån om du i samband med särskilda arbetsuppgifter tillfälligt lånar plagg som arbetsgivaren äger och förvarar på arbetsplatsen för att kunna nyttjas av olika anställda.
Observera att en arbetsgivare inom ramen för skattefri friskvård kan ge dig som anställd klädutrustning av mindre värde och enklare slag för motionssyfte. Exempelvis enklare träningsoverall och t-shirt som försetts med arbetsgivarens logotyp. Träningsskor uppfyller dock inte kravet på att vara av mindre värde och enklare slag och omfattas därför normalt inte av denna skattefrihet.
Reglerna för skattefria kläder gäller även dig som arbetar i eget aktiebolag.
Äger du en bostad i en bostadsrättsförening (privatbostadsföretag) där insatsen har sänkts efter ditt köp, ska du minska din anskaffningsutgift vid en framtida kapitalvinstberäkning för bostadsrätten med motsvarande belopp.
Har du sålt din bostadsrätt efter att föreningsstämman beslutat att sänka insatsen men innan föreningen betalat ut beslutad sänkning, beror det på om beslutet avser samtliga insatser eller inte och hur beslutet är utformat om det är du eller köparen som har rätt till återbetalningen och därmed vem av er som ska sänka sin anskaffningsutgift.
En ändring av insatsen ska beslutas av föreningsstämman. Beslutet ska, om det avser samtliga insatser i föreningen, anmälas för registrering hos Bolagsverket och får inte verkställas förrän ett år efter registreringen.
Enligt Skatteverket är dock den avgörande tidpunkten för vem som har rätt till återbetalningen när beslutet vunnit laga kraft. Vilket sker efter tre månader.
Om stämmobeslutet inte gäller sänkning av samtliga insatser krävs ingen registrering hos Bolagsverket. Enligt rättspraxis anses då rätten till återbetalning ha uppkommit i och med stämmans beslut, om inte annat har avtalats.
Beslutar föreningsstämman att sänkningen av insatsen ska betalas ut till den som är bostadsrättsinnehavare då utbetalningen sker bör, enligt Skatteverket, minskningen av anskaffningsutgiften ske för den person som tar emot betalningen eller är bostadsrättsinnehavare den dagen.
I sitt ställningstagande återger Skatteverket vad Ingrid Uggla och Blanka Kruljac Rolén skriver i sin bok Bo i bostadsrätt, 2017:
”För att slippa osäkerhet om vad som gäller rekommenderas att det i stämmobeslutet klarläggs vem som har rätt till återbetalning, den som är bostadsrättshavaren vid tiden för beslutet eller den som är bostadsrätthavare vid tidpunkten för utbetalningarna, samt att beslutet tas in i stämmoprotokollet. Om bostadsrätten säljs är det att rekommendera att reglera denna fråga mot köparen”.
Föreningsstämman beslutar den 1 februari att sänka samtliga insatser. Beslutet vinner laga kraft den 1 maj. Maria säljer sin bostadsrätt den 1 april med tillträde den 15 maj. Maria är bostadsrättsinnehavare när beslutet vinner laga kraft och har rätt till återbetalningen och ska därför minska sin anskaffningsutgift för bostadsrätten.
Skatteverkets ställningstagande 2018-12-20
Löner och förmåner ska från och med lönemånad januari 2019, i vissa fall redan från och med lönemånad juli 2018, redovisas på individnivå varje månad i en arbetsgivardeklaration, AGI.
En skattepliktig förmån ska redovisas i arbetsgivardeklarationen för den kalendermånad förmånen har getts ut till den anställde.
Detta kan som regel tillämpas utan problem för förmåner som nyttjas kontinuerligt under längre perioder med ett på förhand fastställt värde. Bilförmån och bostadsförmån är exempel på sådana förmåner.
I vissa fall har en senareläggning av redovisningen lagreglerats, som till exempel förmån av trängselskatt där förmånen ska redovisas två månader efter den månad då privatkörningen har skett. Anledningen till denna senareläggning är att fakturan för trängselskatten kommer till arbetsgivaren först månade efter det att passagerna har skett.
I andra fall har arbetsgivarens skyldighet att göra skatteavdrag och redovisa vissa förmåner senarelagts till den tidpunkt när arbetsgivaren fått kännedom om att den anställde nyttjat förmånen. Det gäller till exempel personaloptioner och bonus från flygbolag.
När det gäller förmåner i övrigt som saknar lagreglering kan arbetsgivaren av olika skäl i praktiken sakna möjlighet att redovisa förmånen redan den månad den anställde fått förmånen. Det gäller till exempel om förmånen framgår av en reseräkning som lämnas in först efter den aktuella månaden.
Det kan även gälla förmåner som den anställde får varje månad men med varierande belopp, till exempel fri lunch i en personalmatsal.
Vidare kan arbetsgivarens lönerutiner innebära att reseräkningar och andra underlag som lämnas efter ett visst datum inte kan tas med en viss månad, utan först månaden efter.
Enligt Skatteverkets uppfattning är det skäligt att godta att redovisningen förskjuts en eller högst två månader av förmåner i de exemplifierade fallen och i liknande situationer. En sådan förskjutning kan tillämpas även vid ett årsskifte om det är en följd av arbetsgivarens ordinarie rutiner.
Skatteverket betonar dock att det inte är fråga om någon generell rätt att förskjuta redovisningen av sådana förmåner, utan det är arbetsgivarens ansvar att ha rutiner som inte omotiverat senarelägger redovisningen.
Skatteverkets ställningstagande innebär inte att en arbetsgivare kan rätta en felaktigt redovisad förmån i en senare arbetsgivardeklaration. Rättelser i efterhand ska göras på rätt period, till exempel om en arbetsgivare först i efterhand får komplett underlag för beräkning av en bilförmån.
Skatteverkets ställningstagande 2018-12-13
Det är den av enmansdödsboet eller delägaren som är ägare till tillgången vid försäljningstillfället som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning.
Arvskifte
När det finns flera delägare i ett dödsbo avslutas förvaltningen av boet normalt genom ett arvskifte.
I dödsbon med bara en ägare behövs inget skifte utan boets egendom övergår formlöst på den ende arvingen. Dödsboet anses upplöst när boutredningen och förvaltningen avslutats. Det anses i regel ha skett i och med att bouppteckningen registreras hos Skatteverket.
Registrering av bouppteckning
En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Den ska sedan lämnas in till Skatteverket för registrering inom en månad efter att den upprättats
Skatteverket handlägger sedan bouppteckningen genom att i tur och ordning kontrollera den, begära komplettering om en uppgift saknas och därefter registrera den och skicka originalhandlingarna till ingivaren.
Lagfart
Ägde den avlidne en fastighet som övergår till dödsbodelägaren ska en ansökan om lagfart lämnas till Inskrivningsmyndigheten inom tre månader från det att den handling som ligger till grund för förvärvet upprättats. För den som är ensam dödsbodelägare räknas dock tiden från det att bouppteckningen registrerades, eller om han först därefter blivit ensam dödsbodelägare, från den tidpunkt han blev det.
Förvaltning av delägaren
När det gäller ett enmansdödsbo som förvaltas av den ende dödsbodelägaren bör förvaltningen, enligt Skatteverket, normalt anses avslutad när bouppteckningen registreras. I och med att förvaltningen är avslutad anses tillgångar, som inte innan dess tillträtts av delägaren, formlöst ha övergått till delägaren.
Om delägaren efter den tidpunkten väljer att i dödsboets namn sälja en tillgång som tillhört den avlidne ska försäljningen, enligt Skatteverket, anses ha skett för dödsbodelägarens räkning. Det är därför den som var delägare i det upplösta dödsboet som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning.
Skatteverket poängterar att den ende delägaren inte själv kan styra över när hans förvaltning av dödsboet ska anses avslutad. Den tidpunkten påverkas alltså inte om delägaren till exempel väljer att inte ta över en inteckningsskuld med betryggande säkerhet i en fastighet eller dröjer med att ansöka om lagfart.
Boutredningsman
Förvaltas enmansdödsboet av en förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor och denne i dödsboets namn säljer en tillgång som tillhört den avlidne, innebär detta i normalfallet att en sådan försäljning får anses ske som ett led i förvaltningen av dödsboets tillgångar. Enligt Skatteverket gäller detta även om försäljningen sker efter det att bouppteckningen har registrerats. Har delägaren dessförinnan inte blivit ägare till tillgången genom att tillträda den, ska dödsboet i ett sådant fall ta upp kapitalvinsten till beskattning.
Exempel:
Pappan dör och efterlämnar en skogsfastighet. En sådan fastighet beskattas som näringsverksamhet. Sonen förvaltar, som ende delägare, dödsboet efter pappan. En tid efter att bouppteckningen registrerats bestämmer sig sonen för att sälja fastigheten i dödsboets namn. Några giltiga skäl finns i detta fall inte för att behålla förvaltningen av dödsboet efter att bouppteckningen registrerats. Fastigheten är alltså sonens tillgång och han ska därför beskattas för försäljningen. Det medför till exempel att sonen inte kan kvitta den avlidnes utrullade underskott i näringsfastigheten mot kapitalvinsten. Det hade dödsboet kunnat göra. Men en arvtagare kan inte ta över den avlidnes underskott i en näringsverksamhet.
Skatteverkets ställningstagande 2018-12-21
I ett ställningstagande redogör Skatteverket för sin syn hur en förändring av en bostadsrätt ska beskattas i olika situationer.
Bor du i en bostadsrätt kan det uppstå ett behov av att förändra den genom att ett utrymme överförs till annan bostadsrätt eller att din tillförs ett utrymme. Din bostadsrätt kan delas upp i flera och äger du flera bostadsrätter i samma förening kan dessa slås samman till en. Även tilläggsavtal om till exempel en parkeringsplats kan bli aktuellt.
För att din bostadsrätt ska kunna förändras till ytan krävs ett beslut på föreningsstämma. Rent formellt krävs det därför att du överlåter din bostadsrätt till föreningen. Därefter beslutar föreningsstämman att den ska upphöra och en ny bildas. Din överlåtelse kan vara villkorad med att föreningen efter föreningsstämman ska upplåta en ny förändrad bostadsrätt till dig.
Till inkomst av kapital räknas bland annat kapitalvinst vid försäljning och byte av bostadsrätt. Vinsten beräknas som skillnaden mellan den ersättning du får för den avyttrade bostadsrätten och omkostnadsbeloppet, det vill säga dina anskaffnings- och förbättringsutgifter för bostadsrätten. Vid byte utan kontantlikvid motsvarar ersättningen marknadsvärdet på den tillbytta bostadsrätten.
Enligt Skatteverket har det ifrågasatts om en bostadsrätt skatterättsligt ska anses avyttrad om du överlåter din bostadsrätt till föreningen med villkor om att föreningen sedan ska upplåta en ny förändrad bostadsrätt till dig. Skatteverket anser dock att det är fråga om en sådan verklig avyttring som medför att vinstbeskattning ska ske. Men skattereglerna för bytestransaktioner ska inte tillämpas utan det är den köpeskilling som du och bostadsrättsföreningen kommit överens om i försäljningsavtalet som ska tas upp vid beskattningen. Marknadsvärdet på den nya upplåtna bostadsrätten saknar därmed betydelse.
Säljer du två bostadsrätter till föreningen för att de ska slås samman till en uppstår ingen vinst att beskatta om du säljer för respektive omkostnadsbelopp och föreningen sedan upplåter den nya bostadsrätten till dig.
Har du ett vinstuppskov kopplat till en av de sålda bostadsrätterna kan du få ett förnyat uppskov motsvarande det tidigare, om du uppfyller bosättningskravet för vinstuppskov.
Säljer du din bostadsrätt för ett pris motsvarande omkostnadsbeloppet till föreningen för att den ska delas upp i två uppstår ingen vinst att beskatta. Ditt omkostnadsbelopp fördelas på de två bostadsrätter du förvärvar av föreningen med ledning av storleken eller marknadsvärdet av respektive ny bostadsrätt. Har du ett vinstuppskov från tidigare bostadsbyte kan du få förnyat uppskov med en del av detta uppskov, då endast en av de nya bostadsrätterna räknas som ersättningsbostad.
Din bostadsrätt kan minska i omfattning. Det kan till exempel ske genom att ett utrymme som överförs till föreningen för en ombyggnad eller för att utöka lägenhetsytan av en intilliggande bostadsrätt.
Du säljer även i detta fall din bostadsrätt för ett pris motsvarande omkostnadsbeloppet till föreningen och förvärvar därefter en bostadsrätt som är mindre än den tidigare av föreningen. Samtidigt betalar föreningen en ersättning till dig motsvarande marknadsvärdet för den del du avstått. Den kontanta ersättningen ska vinstbeskattas. Vid vinstberäkningen får du dra av en del av bostadsrättens omkostnadsbelopp.
Du får dra av så stor del av omkostnadsbeloppet som lägenhetsytan du avstått från förhåller sig till hela lägenhetens yta innan förändringen. Endast förbättringar som avser den överlåtna delen får beaktas vid denna beräkningsmetod.
Du kan också välja att fördela bostadsrättens hela omkostnadsbelopp med ledning av hur den ersättning du fått från föreningen förhåller sig till bostadsrättens marknadsvärde vid tidpunkten för avtalet.
Har du ett vinstuppskov ska en del av det återföras till beskattning. Det belopp som ska återföras beräknar du till uppskovsbeloppet x kontant ersättning / bostadsrättens marknadsvärde.
Den del av ditt omkostnadsbelopp du drar av vid vinstberäkningen anses ha konsumerats och reducerar därför det omkostnadsbelopp du får dra av vid en framtida försäljning av den mindre bostadsrätten, påpekar Skatteverket.
Bara verkliga förluster får dras av. Det innebär att du endast får dra av en förlust som uppstår vid beräkning enligt metod 2.
En förändring av din bostadsrätt kan även ske genom ett separat avtal mellan dig och föreningen som ett tillägg till det ursprungliga upplåtelseavtalet. Enligt Skatteverket är det oklart i vilken omfattning som ett sådant avtal är civilrättsligt giltigt. Skatteverket anser dock att beskattning ska ske i enlighet med vad du och föreningen har avtalat om och anpassat er till.
Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en utvidgning av en bostadsrätt till att också omfatta en garageplats inte innebär att bostadsrätten anses avyttrad. Någon vinstbeskattning ska därför inte ske i ett sådant fall.
Om du betalar en ersättning till föreningen enligt ett avtal om utvidgning, får den inräknas i ditt omkostnadsbelopp för bostadsrätten vid en framtida försäljning.
Får du en kontant ersättning som kompensation för att din bostadsrätt minskar i omfattning enligt avtal, ska den ersättningen vinstbeskattas.
Beräkning av vinst och delvis återföring av ett eventuellt uppskov görs på samma sätt som beskrivs i detta ställningstagande när en bostadsrätt överlåts till föreningen för att genomföra en minskning.
Avtalar du med föreningen om att två bostadsrätter du äger ska sammanläggas till en är det en formförändring av ditt innehav och ingen avyttring. Någon vinstbeskattning ska därför inte ske.
Omkostnadsbeloppen för de tidigare bostadsrätterna läggs samman och bildar omkostnadsbelopp för din nya sammanslagna bostadsrätt. Eventuellt uppskovsbelopp överförs också till den nya bostadsrätten.
Ett avtal om att din bostadsrätt ska delas upp i två bostadsrätter är också en sådan formförändring av innehavet som inte medför någon vinstbeskattning.
Omkostnadsbeloppet för den ursprungliga bostadsrätten fördelas med ledning av storleken eller marknadsvärdet av respektive ny bostadsrätt. Eventuellt uppskovsbelopp fördelas på samma sätt.
Skatteverkets ställningstagande 2018-11-15